Pik-a'chu

Livet är hårt som gangster i hägernäs slum. Jag trodde jag tänkt på allt. Munktröjan med luvan över huvudet. Rakad skalle och iskall blick. Kickersbyxorna och den där tysta, hårda attityden man förmedlar utan att egentligen göra någonting alls. Man bara utstrålar den liksom.

Jag gick in med självförtroende i hissen som redan var fylld med läskiga gangsters.

Jag tror jag dock gjorde bort mig när jag fick sms och pikachu nyser som meddelandesignal. Någonting som en elvaårig skolflicka skulle ha som sms-signal.

Jag låtsades som att det inte var min mobil.

(det är min lillasysters mobil, har inte orkat byta signal bara. lovar.)