Tunt och fint, som guld, minns jag att jag hade tänkt när jag låg bredvid henne där i sängen och tagit hennes hår i min hand. Nu fanns det på mina kläder, som ett bevis för något CSI-team att koppla mig samman med henne. Meningen 'Jag hade inte gjort någonting fel', gick varm i mitt huvud.
Hår av guld. Nej, det gick inte ihop. Det var alldeles för lätt för att kunna vara guld. Guld är väl ganska tungt? Det kanske var guldpläterat? Men vem skulle ta sig an ett jobb att plätera ett helt hår? Nej, det gick inte ihop.
Undrar om guldlock i historien om de tre björnarna hade lika fint och guldaktigt hår som henne? Nej, det var det nog bara prinsessor som hade på den tiden. Guldlock måste haft lite halvskitigt och slitet hår. Det kanske bidrog till hela upplevelsen. Så där orenat guld, du vet? Så måste det ha varit.
Nu när jag tänker efter så var nog hennes hår inte så guldigt ändå. Det var mer platinaaktigt. Undrar om hon har låtit någon platinaplätera hennes hår? Nej, det där har jag ju redan varit inne på. Det går nog inte.
Frågan kvarstod ändå. Varför tyckte hon om mig? Jag vet att jag är det bästa som har hänt sedan mario super bros och vanilla coke, men hur visste hon det? Är det någon som har berättat det för henne? Kanske detta kan ha någon koppling till hennes platinahår? Kan personen som platinapläterade hennes hår berättat om mig för henne? Skulle hon då i sådana fall lita på denna person helt och hållet, och varför?
Någonting luktade död hund begraven.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar